Bra med ett lobbyregister – om det görs enkelt och rättssäkert

Sveriges Riksdag, UD, Sagerska palatset och Rosenbad. Photo: Erik Kilby, Source Flickr

Bra med lobbyregister

Sverige diskuterar nu ett lobbyregister. En statlig utredning, den så kallade "Insynskommittén", har föreslagit att ett svenskt lobbyregister ska införas för ökad transparens i Sverige. Syftet är att visa vilka särintressen som försöker påverka politiska beslut. Förslaget presenterades i maj 2025 och remisstiden går ut 26 september (vem som helst – även du som läser detta kan skicka in remissvar!).

Förenklat går förslaget med ett lobbyregister ut på att tvinga företag och organisationer att redovisa sina kontakter med beslutsfattare i riksdagen och regeringen. Förslaget har mött kritik från bland annat PR-branschen, som menar att det skapar onödig byråkrati och kan hämma det demokratiska samtalet.

Idén med ett register är enkel: när företag, organisationer eller byråer försöker påverka politiska beslut på nationell nivå ska det bli möjligt för allmänheten och journalister  att se att kontakt har skett.

Vi på Influera Sverige är positiva till ett lobbyregister (vi är även listade i EU:s lobbyregister), men det är viktigt att administrationen kring registret hålls till ett minimum, och att kravet på detaljrikedom av ämnen som diskuteras hålls till ett minimum. Mer om det nedan. 

Om utredningen

Utredningen föreslår att den som lobbar gentemot beslutsfattare redovisar några få saker, ett par gånger per år:

• Vem man varit i kontakt med (t.ex. en riksdagsledamot, ett departement eller en enhet).

• Vad kontakten gällde i stora drag (ämne/rubrik, inte innehåll i detalj).

• Hur mycket och hur man haft kontakt (t.ex. möte, mejl, telefonsamtal).

Privatpersoner omfattas inte. Syftet är insyn, inte att förbjuda påverkan, eftersom påverkan är en naturlig del av demokratin.

Förslaget omfattar kontakter med följande grupper: riksdagsledamöter, statsråd och statssekreterare, liksom tjänstepersoner inom Regeringskansliet, Riksdagsförvaltningen, kommittéer och utredningar. Det innebär att både folkvalda och tjänstepersoner på nationell nivå ska ingå i registret, vilket ger bred insyn i kontakterna med Sveriges makthavare. Samtidigt omfattas inte andra personer som har stor insyn i – och påverkan på – beslutsprocesserna, exempelvis politiskt sakkunniga och pressekreterare. 

Fördelar med ett register

Ett lobbyregister väntas ge flera viktiga fördelar, bland annat:

• Mer tillit. Med ett öppet register minskar misstankar om “hemliga kanaler”. Medborgare och journalister kan se vem som pratar med vem om vilka frågor.

• Lika spelregler. Stora som små aktörer får samma ramar. Ett standardiserat, digitalt sätt att rapportera gör det lätt att jämföra över tid.

• I takt med omvärlden. Flera europeiska länder och EU har redan lösningar för ökad insyn. Sverige rör sig i samma riktning.

Det starkaste argumentet för ett lobbyregister är just tilliten till vår demokrati. Rätt utformat kan ett register öka tilltron till vårt demokratiska system, eftersom den dolda lobbyismen av många uppfattas som demokratihotande. 

Invändningar mot ett register

I debatten om ett register har det framförts en hel del invändningar, inte minst från delar av PR- och kommunikationsbranschen. Branschorganisationen PRECIS (som företräder många PR- och PA-byråer) har redan skickat in sitt remissvar och de pekar bland annat på följande risker:

• Rädsla i samtalet. Om varje kontakt listas offentligt kan vissa – särskilt mindre aktörer eller ideella – bli rädda att höras.

• Mer administration. Återkommande rapportering tar tid och kan slå hårdare mot små organisationer än mot stora.

• Risk för fel. Uppgifter kan bli fel eller missförstås. Det måste finnas snabb rättelse och tydligt ansvar för vem som registrerat.

• Obalans. Om vissa möten hos regeringen undantas men inte liknande kontakter i riksdagen kan spelplanen snedvridas.

Varför inte en app?

För att möta invändningarna och samtidigt behålla poängen med insyn kan registret utformas på ett sätt som skyddar både transparens och effektivitet. Uppgifterna som rapporteras bör hållas övergripande – det räcker att ange ämnesrubriker såsom ”vårdköer”, ”elpriser” eller ”dataskydd”, utan några detaljer om exakt innehåll, affärshemligheter eller förhandlingspositioner. Rättssäkerheten måste värnas och rapporteringen måste vara friktionsfri, gärna via en enkel e-tjänst och med möjlighet att exportera uppgifter direkt från vanliga CRM-system. Eller varför inte en app?

Vad tycker du?

Skulle ett öppet lobbyregister få dig att känna större eller mindre förtroende för hur beslut blir till? Vilka risker ser du – och vilka skydd behövs? Dela gärna din syn i en kommentar!